Hall of Fame

Gothenburg Horse Show har ända sedan meetinget skapades 1977 samlat världens bästa ekipage inom hoppning och senare också dressyr. Till världscupfinalen i april 2019 har vi nu skapat GHS Hall of Fame, för att hylla profiler som betytt mycket för evenemanget.

 

 De invalda i GHS Hall of Fame kommer att hyllas vid en högtidlig ceremoni på lördagskvällen den 6 april, innan Gothenburg Trophy. De första som väljs in Gothenburg Horse Shows Hall of Fame är:

Hoppning:

John Whitaker; levande legend som bara var 23 år gammal då han våren 1979 med Ryan’s Son slutade på femte plats i historiens första världscupfinal som då hölls på Scandinavium. Med hoppfenomenet Milton vann han – som titelförsvarare från året innan - världscupfinalen i Göteborg 1991 och Göteborg Trophy både 1987 och 1990. Har dessutom vunnit över 20 EM-, VM-, och OS-medaljer, inklusive individuellt EM-guld 1989.

Rolf Göran Bengtsson; blev 1996 med Paradiso den första svensken i tävlingens då 20 år långa historia som lyckats vinna Göteborg Trophy. Vann 2005 åter samma klass med Grandina. Rolf-Göran blev 2011 också första svensk att vinna EM-guld, är den hittills ende svensk som toppat världsrankningen i hoppning, och har fler världscupkvalsegrar än någon annan svensk, åtta stycken. Har dessutom vunnit två OS-silver.

Dressyr:

Louise Nathhorst; blev i Göteborg 1998 med Walk on Top den hittills enda svensk som vunnit en världscupfinal i dressyr. Vid finalen året innan tog de brons. Louise och Walk on Top vann också både EM- och VM-brons i lag för Sverige. Louise har dessutom ytterligare två lagbrons från EM och OS med andra hästar. Sjufaldig svensk mästare som idag är framgångsrik tränare.

Profiler:

Liz och (postumt) Lasse Parmler (1943-2016): var 1977 två av nyckelpersonerna i skapandet och senare utvecklingen avGöteborg Horse Show. Det var i samarbete med Clarebergs Ridklubb och ridskola, som de också byggt upp och drev. Lasse var GHS första tävlingsledare. Han kom också att själv vara med i de internationella klasserna och vara speaker för SVT:s bevakning av tävlingarna.

Läs hela pressmeddelandet här. 

Foto: Jan Gyllensten

Naturligtvis ska även framstående hästar hyllas, och då är fokus i år också på de första 25 upplagorna av meetinget, 1977-2001. Juryn har gjort nomineringar, men urvalet görs av allmänheten genom en nätomröstning. Statuterna säger att kriterierna för en häst som väljs in i GHS Hall of Fame är att ha utmärkt sig på Gothenburg Horse Show och tagit medalj i internationella mästerskap.

Nominerade hoppning (bokstavsordning): 

Baloubet du Rouet (Rodrigo Pessoa) Selle Francais. Vann åren 1998-2000 tre raka världscupfinaler, varav 1999 i Göteborg. Uppmärksammad redan som unghäst, då han var sjuårschampion i Frankrike. Vann individuellt OS-guld i Aten 2004 och OS-lagbrons i Sydney 2000. Senare en av världens framgångsrikaste förvärvare i hoppaveln. 

Big Ben (Ian Millar) Belgiskt varmblod. Vann världscupfinalen i Göteborg 1988. Blev året efter i Tampa den första häst som försvarat sin titel och vunnit två raka finaler. En av två hästar som valts in i den kanadensiska idrottens Hall of Fame. Den andra är legendariska fullblodshingsten Northern Dancer, uppfödd i Kanada.

Boomerang (Eddie Macken) Irländsk sporthäst. Vann Gothenburg Tropy 1978 och samma år individuellt silver på VM i Aachen. Lagbrons på EM 1979. Fyra raka derbysegrar i Hickstead. Med Boomerang som förstahäst var Macken åren 1976-78 världens högst rankade ryttare.

Calypso (Melanie Smith) Holländsk halvblod. Vann världscupfinalen 1982 i Göteborg, då Melanie blev den första dam som tagit titeln. 1980 vann de individuellt brons på alternativ-OS och fyra år senare OS-guld i lag för USA på hemmaplan i Los Angeles.

Dollar Girl (Nick Skelton) Hannoveranere. Vann världscupfinalen 1995 i Göteborg och samma år lagsilver på EM. Är tillsammans med Ratina Z en av de få hästar som vunnit mästerskapsmedaljer med två olika ryttare. Innan Nick Skelton reds Dollar Girl av Thomas Fuchs (pappa till Martin Fuchs och tränare till Steve Guerdat). Det ekipaget vann 1989-1991 dubbla EM-brons i lag för Schweiz.

Gladstone (Hugo Simon) Hannoveranare. Vann som stor publikfavorit historiens första världscupfinal i Göteborg 1979. Vann också Göteborgs världscupklass (kval i västeuropeiska ligan) både 1981 och 1983. Tog 1980 individuellt guld vid alternativ-ryttar-OS i Rotterdam (då de flesta ridsportnationer bojkottade OS i Moskva pga den sovjetiska invasionen av Afghanistan).

Milton (John Whitaker) Brittisk sporthäst. Vann Gothenburg Trophy både 1987 och 1990. Vann 1990 också både världscupfinalen i Dortmund och individuellt VM-silver i Stockholm.  Försvarade året efter sin världscuptitel med finalseger i Göteborg. På EM tog han dubbelt guld 1989, individuellt silver 1987 och ytterligare två lagguld. Blev under 1991 den första hopphäst som vunnit mer än en miljon pund i prispengar.

Ratina Z (Ludger Beerbaum) Hannoveranare. Vann världscupfinalen i Göteborg 1993, året efter att hon tagit både OS-guld i lag och silver individuellt med Piet Raymakers i Barcelona.  Genom det en av de mycket få hästar som vunnit mästerskapstitlar med två olika ryttare. Vann därefter med Ludger också lagguld i VM 1994 och OS 1996 och blev europamästare både individuellt och i lag 1997.  Som avelssto lämnade hon sedan bland annat (på naturlig väg, inte embryotransfer) hopphingsten Comme Il Faut.

Tinkas Boy (Markus Fuchs) Holländskt varmblod. Vann världscupfinalen i Göteborg 2001 och var på pallen också i finalen 2000 (och 2004). Vann dubbelt silver på EM 1999, och lagsilver för Schweiz på OS året efter. Inför sin pensionering 2006 avtackades han just på Scandinavium.

Nominerade dressyrhästar; (bokstavsordning):

Bonfire (Anky van Grunsven) Oldenburgare. En av de senaste decenniernas mest framgångsrika dressyrhästar, med ett svårslaget rekord i världscupen.  Från 1995 till 2000 vann han och Anky fem finaler, varav hattrick 1995-1997 och ytterligare två raka 1999-00. Enda nederlaget var 1998 i Göteborg, där de vunnit två år tidigare men nu fick silver efter Louise Nathhorst och Walk on Top. Bonfire och Anky vann både VM 1994 och OS 2000, och hjälpte dessutom Holland till lagsilver i OS 1992 och på VM 1994.

Corlandus (Margit Otto-Crepin) Holsteinare. Vann världscupfinalen i Göteborg 1989, två år efter att han också vunnit EM. Var mycket uppmärksammad eftersom hans ryttare Margit Otto-Crepin från Frankrike var med och bröt vad som länge var en total tysk dominans i dressyrens världstopp. Bland deras andra framgångar märktes individuella silvermedaljer i OS 1988 och EM 1989, och EM-brons 1991 och 1995 (den sista i lag).

Fabienne (Isabell Werth) Westfalare. Vann världscupfinalen i Göteborg 1992, och brons i världscupfinalen 1993. Isabell själv är naturligtvis titelförsvarare i årets final.

Ganimedes (Monica Theodorescu) Westfalare. Vann två världscupfinaler i rad 1993-1994 , varav den andra i Göteborg, och kom tvåa i finalen 1995. Blev europamästare 1989 och tog individuellt brons vid VM i Stockholm 1990, där de ingick i Tysklands guldlag. Monica är numer tysk förbundskapten.

Walk on Top (Louise Nathorst) Hannoveranare. Blev med Louise 1998 i Göteborg det enda svenska ekipage hittills som vunnit en världscupfinal. De hade tagit brons i finalen året innan, och ingick det året också i Sveriges bronslag på EM. Hjälpte Sverige till VM-brons i lag 1998.

Foto: Jan Gyllensten

Lägg din röst nedan på den hopp respektive dressyrhäst du tycker ska bli invald i första upplagan av GHS Hall of Fame!